A song by Beth Orton.
I do still sometimes put my hand across
And I feel as yours gets placed on top
And I feel as yours gets placed on top
We drive along these empty streets
Same old ones they've always been
I can still hear your heartbeat in the dark
We're still setting up the same old sparks
Pull me close and we lay still
I wrap my toes around your heel
I do still sometimes stare into your gaze
The way we'd stay for days and days
'Scuse me but this seat is taken
They've been a while but I'm still waiting
And we're talking as I write this song
Unfolding as we go along
Unfolding as we go along
And I suppose we really do
I suppose it must be true
There will always be a place aside
For you
"I have scars on my hands from touching certain people." J. D. Salinger
Klockan närmar sig tre på natten och mina ögonlock är sådär härligt tunga, slutade jobbet vid midnatt
och när man väl kommer hem tickar klockan lite väl fort. Kanske har jag börjat hitta tillbaka till
fotograferande igen, bara lite men för fillfället har jag den dära härliga kreativa känslan pirrandes i magen och jag hoppas den växer för åååh vad jag saknar det! Hade jag vetat för ett år sen när jag fotograferade varje dag att kameran nu skulle ligga dammig på en hylla hade jag nog tappat hakan.
Jobbet var bra idag, hur som helst, kvällsskiften på helgerna är speciellt bra då det spelas livemusik utanför butiken vilket jag kan fördriva tiden med genom att lyssna på, och att inte tala om alla dessa lulliga turister! Och plötsligt, mitt i allt svammel av hundra olika språk och tusen olika dialekter så hörde jag plötsligt värmländska. Blev ju alldeles lycklig, det klingar så ovant i öronen nu för tiden men ack ett sånt mysigt klingande trots allt.
Tog en promenad genom Iveagh Gardens häromdan med kameran, en mysig liten park 3 minuter
från lägenheten där jag bor, här är vad vi åstadkom;
"Whatever happens, happens to you, by you, through you; you are the creator, enjoyer and destroyer of all you perceive." Sir Nisaqadatta Maharaj
Började känna att en uppdatering var på tiden. Det är nu redan April och året har än så länge bara rusat fram, i Februari fick jag mig ett jobb i en irländsk souvenirbutik så det är där jag spenderat den mesta tiden senaste månaderna. St Patricks day var helt galen. Annars så är det ett intressant jobb, man får möta så otroligt många olika människor! Jobbar med folk från Holland, Italien, Slovakien, Litauen, Malaysia, Venzuela, Brasilien,
ja. Listan kan göras lång. I början av Februari fick jag besök av tre svenska vänner, festligheter stog mestadels på schemat den vecka.
Ett par veckor senare kom min älskade familj (förutom storebror) hit och hälsade på. Överraskade dom på flygplatsen och pulsen slog starkt när jag såg dom komma ut genom dörrarna och mammas skrik när jag hoppade på dom väckte förmodligen hela Dublin! Dom var här fyra dagar och jag sov med dom på hotellet, vi åt väldigt mycket gott, bara myste och när jag fick en hel ledig dag med dom så åkte vi till Howth, en liten ort vid havet ca. 30 min från Dublin. Åh, det var en sån fin dag! Säga hejdå var hemskt, förstås. Men vi ses snart igen ♥
Och är det något jag lärt mig senaste månaderna så är det att livet är i ständig förändring. Allt vi kan göra är att förändras med det.
“No, no! The adventures first, explanations take such a dreadful time.” ― Lewis Carroll, Alice's Adventures in Wonderland
I onsdags så fyllde Frida 21 år och det firades med äventyr!
Vi bestämde oss för att bestiga ett litet berg i Wicklow som heter Sugarloaf. Vi startade dagen med en mysig frukost sen tog vi bussen till Annalecky cross, vilket låg mitt ute i ingenstans, ca. 8 km från berget.
Iklädda halsdukar, gjympaskor och våra nya ryggsäckar så började vi vandra mot berget. Vi passerade en liten by som hette Donard på vägen. Då regnet visst bestämde sig för att vara närvarande på våran äventyrsdag så vinklade vi ut tummarna och fick skjuts sista biten till berget av en snäll man som kallade oss galna, vi skrattade , tackade och drog efter andan när det lilla berget vi tänkt bestiga såg ut att nå enda upp till rymden från vår vinkel.
Naturen var underbar och det var sådär alldeles tyst och skönt och det enda man hörde var regnet som smattrade mot träden runt omkring oss där vi gick på vägen som ledde upp till bergets början.
Då vi insåg att det fanns en väg som gick rakt upp till toppen så bestämde vi oss självklart för att ta vår egna väg istället, vi klättrade över en stor grind och fortsatte åt ett annat håll. I efterhand så både ångrade och älskade vi vårat val.
Särskilt då vi traskat en bra bit igenom skogen så ser vi hur naturen öppnar upp sig och berget var nära, det var bara en sak, någonting stod emellan oss och berget. Ett högt taggtrådsstängsel. Vi tog oss över men självklart inte helskinnade, tja, inte jag iallafall.
Resten av resan upp till toppen gick ut på att torka bort blod från händerna.
Allt eftersom vi närmade oss toppen så bytten regnet ut mot en snöstorm, det var tyvärr väldigt dimmigt så vi såg inte alltför mycket av utsikten men det var ändå underbart att nå upp till toppen. Vi var helt slut
Mina vantar lyckades försvinna någonstans efter vägen också.
Så, uppe på toppen i stormen och nöjda med oss själva så började vi halka nedför berget igen, denna gången tog vi den redan upptrampade vägen då våra benmuskler inte var lika stabila längre.
Vi tog oss ner och promenerade sedan tillbaka till Donard där vi hoppades på att hitta något varmt ställe att vila på och få något att dricka, det var då ca 5 timmar kvar tills bussen hem skulle gå.
Vi upptäckte till vår fasa att det var näst intill en spökby och det inte fanns något öppet förutom en liten affär där vi gick in och lyckades springa in i en jättego irländsk gubbe som bestämde sig för att ge oss skjuts till Hollywood (nästan lika exotiskt som det låter) där det fanns en pub med braskamin och något att äta.
Även denna man sa att vi var galna, vafalls? Puben i Hollywood räddade våra liv, ja, något åt det hållet iallafall. Vi beställde in te och kröp ihop på en varsin pall framför braskaminen där vi återfick vår värme efter ett par timmar.
Vi tackade sedan för oss och gav oss ut igen, när vi insåg att bussen förmodligen inte stannade där så bestämde vi oss för att återigen använda våra hundvalps-ögon och tummar, och återigen fick vi lift, denna gång av en man från Prag som dock bara skulle en liten bit på vägen till Dublin, men vi åkte med så långt vi kunde.
Väl framme i Blessington så körde vi återigen ut tummarna men då vi sedan insåg att det snart skulle komma en annan buss som kunde ta oss hem så vilade vi våra tummar och tog den istället.
Fnittriga, trötta och med skakiga ben tog vi oss snabbt hem för att byta om och sedan gå ner till Temple Bar och där åt vi så mycket pizza att vi nästan sprack. Godaste pizzan någonsin.
Tror ni att vi somnade tungt den kvällen? Svar ja. Bra dag iallafall. Ja, faktiskt helt underbar.
Dockland Christmas market
Två dagar kvar tills Sverige och tre dagar kvar tills jul.
Lyckan är på topp! Trots allt jobb denna vecka så har bio hunnits med
hela två gånger och vi fick även tid över till en julmarknad i Dockland.
Supermysigt och massa goda smakprover :D
"The soul becomes dyed with the color of its thoughts." Marcus Aurelius
Jag har ett litet tomrum i mig och jag vet att det är fotograferingen som fattas mig.
Kan tyvärr inte göra så mycket åt det då jag jobbat12 dagar i rad och förmodligen har en vecka
kvar av jobb innan jag kan umgås med min kära kamera som ligger och ser så ensam ut på sin hylla.
Så bloggen får stå tom ett litet tag till, men snart blir det förhoppningsvis ändring på det!
Lägger upp två bilder från förra vintern som får mig att längta hem en aning mer. :)
“The quieter you become, the more you can hear.” — Ram Dass
Så har jag äntligen börjat jobba. Då jobbet jag fick som jag senast skrev om inte hade en aning om när jag skulle börja jobba och det drog ut på tiden, så fann jag mig ett annat jobb. Så nu jobbar jag i en klädbutik och där trivs jag fint. Under helgen åt jag även sushi för första gången, trodde det skulle vara hemskt men det smakade bara... fisk. Pinnarna man skulle äta med var däremot en utmaning. Nästa gång blir det nog pizza iallafall! Dom har även fått upp massa julbelysning nu, ska nog ta mig en sväng senare idag och fotografera det, är så mysigt! Jag jobbar onsdag, torsdag och fredag denna vecka och nästa vecka börjar jag jobba fulltid,
så i år kommer det bli fina julklappar! 32 dagar tills jag sitter på planet hem till Sverige.
Läääängtar.
Fathers day
Idag är det farsdag och för andra året i rad befinner jag mig i Irland istället för att vara hemma
och fira min älskade farsgubbe, vilket jag beklagar men som jag iallafall kan garantera att det inte var planerat!
Tänkte bara slänga upp en liten hälsning till honom här och jag vill att han ska veta
hur mycket jag saknar honom. Han finns alltid där och ställer upp när man behöver honom
och jag skulle inte byta ut honom mot någon annan i hela världen!
Så, grattis på farsdag, pappa ♥
Du får en försenad farsdags-kram om 41 dagar när vi ses igen.
Du får en försenad farsdags-kram om 41 dagar när vi ses igen.
"Blessed are the weird people - poets, misfits, writers, mystics, painters, troubadours - for they teach us to see the world through different eyes." ~ Jacob Nordby
Tre stycken bilder på min vackra vän Frida!
Det är så fascinerande hur vissa människor kan beröra en så djupt bara genom några enstaka ord.
En del personer kan prata på i timmar utan att det påverkar en det minsta medans andra kan säga så lite och samtidigt skapa så mycket. Jag beundrar dom människorna och jag är så glad att jag har ett flertal av dom i mitt liv. Somliga vidrör hjärtat och där tänker jag även behålla dom!
“Always go too far, because that’s where you’ll find the truth.” - Albert Camus
Idag gjorde jag mitt första fotojobb här i Irland och åh vad kul det var,
hade glömt bort hur mycket jag älskar att fotografera!
Jag fotograferade en kille som hette Gavin som ville ha en portfolio, var roligt att fotografera honom
och nu vill jag fota meeeer!
Model: Gavin Owens
Camera: Nikon d5000 + Nikkor 50 mm f/1.8
“Close the door. Write with no one looking over your shoulder. Don’t try to figure out what other people want to hear from you; figure out what you have to say. It’s the one and only thing you have to offer.” — Barbara Kingsolver
Alla dessa vackra fotografier ger mig gåshud.
Vet dessvärre inte fotografen till någon av bilderna, annars hade jag helt klart skrivit namnen.
"I don’t want to die without any scars." Chuck Palahniuk, Fight Club
Sitter just nu på Starbucks med en kopp choklad i handen, lyssnar på härlig musik och kikar på folk.
Internet hemma är på tok för dåligt så gick hit för att ha en skypedate med mamma, det var underbart att höra hennes röst även om det hackade.
Igår gjorde jag någonting som jag aldrig trodde skulle ske, jag såg min första James Bond film. Inte nog med det, jag såg den på bio t.o.m! Måste dock erkänna att den var bättre än jag trodde, actionfilmer brukar inte precis vara min grej. Har varit en bra helg iallafall, i lördags skrev jag på mer papper inför jobbet och umgicks med kameran i ett kallt men vackert Dublin.
På kvällen delade jag och Frida på en flaska vin och sen begav vi oss ut med varsin piratlapp för ögat. Mycket ovanligt att plötsligt tappa halva synen vilket ledde till en och annan krock men det var helt klart värt det! Spenderade sen ett par timmar på Whelan's och åh vad jag älskar deras musik. Dit ska jag helt klart gå fler gånger.
Två bilder ifrån Dublin i lördags. Staden har en tendens att vara lite mer fantastisk än vanligt på lördagar!
26.10.12
"Que Sera, Sera, Whatever will be, will be The future’s not ours, to see" — Doris Day, “Que Sera Sera”
"It is always darkest before the dawn" sjunger Florence + the machine så klokt i en låt
som jag spelar varm, och det har dom så himla rätt i! Efter två veckors sjukdom och en oro på 50 kg
gällande jobb och framtid, så kan jag nu lyckligt säga att jag både är frisk och anställd!
Hurra! Ska jobba i kassan på en affär i cetrum som heter Euro 50 Store. Börjar vilken dag som helst!
Och igår började Frida jobba så när hon kommer hem ska jag ge henne en stor highfive
för nu jäklar har vi båda jobb, good times ahead!
Annars så har vi spenderat senaste tiden med att baka scones, äta scones tills vi exploderat,
sett på film, gått ut och lyssnat på livemusik, druckit massa te, krigat om mjölken och en viss borste,
skrattat i mängder och sovit massor!
"There is always some madness in love. But there is also always some reason in madness." Friederich Nietzsche
Min dåliga uppdatering har faktiskt ursäkter, för det första är vårat internet inte som det ska, för det
andra har jag varit sjuk på tok för länge och för det tredje har jag jobbat.
Och ja, en bra nyhet- jag fick jobbet!
En annan nyhet är dock att jag idag ringde och sa att jag inte ville ha det... Det var en hel del lurigt
och magkänslan bara skrek nej, även om hjärnan sa åt mig att ta det eftersom jag verkligen behöver
jobb och pengar. Två timmar efter jag nekat det ringde det dock från ett annat ställe som jag mycket
hellre skulle jobba på, så imorgon har jag en ny intervju! Kvällen idag spenderade jag och Frida på
premiären av Paranormal Activity 4, inte riktigt lika läskig som jag hoppats på kanske men fortfarande bra.
Nu är det snart sovdags så att jag är på hugget imorgon och får jobbet! Wish me luck :)
Två underbara, saknade varelser fotograferade i Augusti.
Lucas och Catzon.
Lucas och Catzon.
Happy Birthday to me!
Såå, då har alltså ännu ett år gått och det var dags att fylla år igen!
Ett sista år kvar som tonåring, detta ska utnyttjas :D
Blev väckt av Frida imorse som stod i dörröppningen och sjöng med en muffins full i ljus i handen,
hur go får man bli? Hon gav mig även paket och bakade scones! Fick äntligen öppna paketet från
Sverige också och det var bättre än förväntat, älskade vänner och familj! ♥
“Do not follow where the path may lead. Go instead where there is no path and leave a trail” Ralph Waldo Emerson
Hösten i Dublin är vacker.
Denna veckan har varit relativt lugn förutom att jag jobbade två dagar på Centra. Det var tufft och väldigt mycket
att lära sig och hålla ordning på men det var fortfarande roligt! Har dock inte fått jobbet än utan ska jobba två
dagar till innan jag får besked om det. Om inget annat så har det gett mig bra erfarenhet. :)
Fick även ett paket från Sverige som min kära familj ligger bakom häromdan, får dock inte öppna
det förens min födelsedag på tisdag, paketet ligger och ropar på mig att jag ska öppna det! Nyfiken...
Ikväll står det hejdå-fest på schemat då en av killarna vi bor tillsammans med ska flytta hem till Brasilien.
Har antagligen fått mig ett par små fotojobb här snart också, ingenting helt bestämt än men möjligtvis,
det vore så himla kul!
“I see my path, but I don't know where it leads. Not knowing where I'm going is what inspires me to travel it.” Rosalia de Castro
Vi planerade att ta tåget till Killiney men det första jag gjorde var att sätta oss på fel tåg så vi åkte
åt motsatt håll. När vi väl åkt ett tag och upptäckte vårat misstag kastade vi oss av tåget exakt innan
det lämnade ännu en perrong, såg då tåget vi var menade att ta och sprang längs perrongen med
halsdukar, ryggsäckar, kameror och choklad överallt, det var nog en syn värd att skåda.
Men vi hann kasta oss in på det andra tåget iallafall, så vi kom tillslut till Killiney ändå.
Och oj så vackert det var! Vi begav oss upp till Killiney hill Park, vilket var en utmaning,
beundrade utsikten där ett tag och vandrade sedan ner till havet där vi spenderade någon timma
innan det var dags att ta tåget tillbaka. Denna gång blev det rätt iallafall. Underbar dag :)
"Sometimes you climb out of bed in the morning and you think, I’m not going to make it, but you laugh inside — remembering all the times you’ve felt that way." Charles Bukowski
I torsdags var det Arthurs day vilket innebär att man firar mannen som uppfann Guinnessölen,
alltså en festhögtid vilket vi självfallet var med och firade, det var dock 21 på de flesta ställen den
kvällen men vi lyckades springa in i rätt vakter så det blev en jättekul kväll trotsallt! Somnade runt 5
på morgonen så igår blev det bara lugnt. Idag ska vi ta tåget till Killiney, ett ställe längre ner på östkusten,
som verkar hur fint som helst. Kameran är nedpackad och redo, så tills dom bilderna är iordning så
får det bli ännu ett Tumblr-collage :) Min tumblr.
Åh, förresten, en väldigt frustrerande sak som hände i torsdags var att Guinness hade tagit hit en
del artister som skulle uppträda, varav ena bandet var Mumford & sons,
men man fick inte reda på vart de spelade förens dom väl började spela.
Så vi gick till Whelan's och det var självklart där de skulle spela, men man var tvungen att ha
en biljett som sålts slut för flera veckor sen. Så vi kom inte in i rummet där dom spelade.
Bitterhet.
"Can miles truly separate you from family... If you want to be with someone you love, aren't you already there?" Richard Bach Read
Family ♥
“Photography takes an instant out of time, altering life by holding it still.”
Så var det måndag igen och alltså dags att handla mat för veckan och betala hyran, som vi betalar veckovis.
Idag har det varit väldigt regnigt och kallt så förutom det så har vi bara tagit det lugnt, ätit mat och sett på film.
Mumford & Sons släppte sitt nya album Babel idag. Hurray!
Ska förövrigt göra om bloggen snart, så här kan den ju inte se ut!
Kärlek!
"Art is a step from what is obvious and well-known toward what is arcane and concealed." ~ Khalil Gibran
Igår var det kulturkväll här i Dublin vilket vi bestämde oss för att gå på. Det innebar att alla museum, utställningar, kyrkor osv var öppna och dessutom gratis. Det var väldigt mysigt och även om mycket var konstigt så blev jag faktiskt inspirerad. Vi var på ett par fotoutställningar, andra konstutställningar, i en kyrka, Dublin City hall och i Dublins slott. Avslutade kvällen med lite livemusik och varm choklad för 1 € innan vi gick hemmåt och somnade som stockar. Kultur tar på krafterna. Ikväll står förmodligen Oktoberfest på schemat! Vi planerar dock inte utgångar i förväg, vi har kommit fram till att dom spontana utgångarna är roligast. Även om det inte riktigt är spontant då vi ändå redan planerat det lite, men tja, vi försöker övertyga oss själva om det iallafall!
Dublin culture night 2012
"You must have chaos within you to give birth to a dancing star." ~ Friedrich Nietzsche
Dagen startade med att det ringde ifrån Centra, en mataffär, och jag fick en intervju en timma senare.
Sedan ringde dom direkt till Frida och hon fick en intervju efter mig, haha.
Det gick väl rätt bra för oss båda så vi får väl se hur det går! Var dock bara ett deltidsjobb men så länge vi får in pengar så att vi kan stanna så är det bra. Vi får svar inom två veckor.
Efter intervjuerna bestämde vi oss för att ta en promenad till Dublin Bay som ligger 4,5 km från oss.
Vi tog med fika och slog oss ned vid stranden, åt kakor, studerade folk och deras hundar, solade och fotograferade. Dit lär det bli fler promenader :)
“Invisible threads are the strongest ties.” ― Friedrich Nietzsche
Jag har gått och blivit förälskad i bilder av fåglar och människor, vilket jag tror min blogg skvallrat om de senaste dagarna. Det vore ju synd att bryta det mönstret, så det blir visst samma idag. Tog en promenad i parken med kameran tidigare idag för att rensa huvudet och bara få kolla på folk en stund. Välbehövligt och mycket skönt!
